torsdag 8 april 2010

Ättestupan.

Såg ett inslag på TV ikväll om ett äldre par som inte längre får bo ihop. Detta p.g.a. att han anses som för frisk. De har varit gifta mycket längre än de bestämmande har varit rumsrena utan blöjor. Hon är dement, men känner helt klart igen sin älskade man. De träffas två timmar om dagen när han kan hälsa på sin fru. När han lämnar henne blir både hon och han djupt ledsna. Tror f-n.
Vad är det för samhälle vi går in i ?
Jag och min hustru har nu varit ihop i 48 år i september. Skulle vi bli särade, på grund av kommunalpolitikers livssyn, ja då vet i f-n om jag inte skulle gå bärsärkargång på kommunalkontoret.
Nu är det dags att vi som vill ha ett demokratiskt och mänskligt samhälle, slår näven i bordet.

2 kommentarer:

  1. Man saknar ord. Det är faktiskt tillräckligt att inte kunna vara tillsammans när ena hälften ligger inlagd på sjukhus (som nu).

    Har med mig den bärbara på salen och "tittar in" i den mån jag orkar.

    //Tomas

    SvaraRadera
  2. Hej igen Tomas !
    Vad härligt att höra av dig. Du ska veta att mina tankar går iderligen till dig. Jag håller alla tummar jag har.
    Krya på dig och vi hörs både här och på annat sätt.

    SvaraRadera