Olyckor med tung trafik.

Ytterligare allvarliga olyckor med tung trafik har inträffat.
Bl.a mellan en tankbil och en buss. Tankbilen stod stilla för att svänga vänster och bussen hann inte stanna utan körde in i tankbilen bakifrån.



Dels stod tankbilen stilla och vid vänstersväng utanför 50-gräns är detta inte bra.
Dels ligger bussen bevisligen för nära och det i kombinationen halt väglag och icke dubbade däck gör ju att risken för att en sådan här olycka ska inträffa är stor.
Det behövs en förändring från minst 5mm mönsterdjup till dubbdäck på tunga fordon. Det krävs också att dessa förare, som alla andra håller tillräckligt stora avstånd. På Ölandsbron hände för några dagar sedan en seriekrock, som orsakades av för korta avstånd. Vänstersväng utanför 50-gräns måste planeras i mycket god tid, för att man inte skall bli stående mitt i vägbanan och om minsta fara finns inte genomföras.
Lastbilen på bilden har inget med ovanstående att göra.

Buss o lastbil och halt väglag.

Många tragiska olyckor har hänt denna vinter, med bussar och lastbilar, som i halt väglag inte kunnat stannat bl.a vid övergångsställen, med dödsfall som resultat.
Det är kanske dags att utrusta tyngre fordon med dubbade vinterdäck. Debatten om dubbdäck har ju som vanligt varit het. I det väglag vi har haft både denna och förra vintern, så är dubbdäck det absolut säkraste. Jag bilade till Linköping t.o.r. i lördags och blev fundersam över tyngre fordons hastighet i det hala väglag som rådde. Det är kanske inte så konstigt att det händer olyckor med bussar och lastbilar inblandade. Tung lastbil i 90 km/tim på halt underlag är ingen bra kombination.
Läste i 1934 års Automobilförordning. Då 1934 var högsta tillåtna hastighet för buss och tung lastbil i tättbebyggt område 25-35 km/tim beroende på vikten. Utanför tättbebyggt 30-40 km/tim. Självklart har utvecklingen gått framåt, men frågan är om en tredubblad hastighet är vettigt?

Nytt vägmärke.

Fr.o.m. 15/2-11 införs ett nytt vägmärke, för de som har bilar som drivs med el. "Laddplats för elfordon". Fordon som drivs av andra drivmedel får inte parkeras här, enbart stannas för av- o påstigning.

Vårkänslor.

Man kan knappt tro att platsen är densamma.
Nu kan man trots att det bara är början av februari, skönja våren i kanten.
Kände mig tvungen att förändra bloggen till lite mer vårinspirerad.
Även i trafiken märker man en ngt. trevligare attityd mot varandra, när solen skiner och vägarna är mer asfalt än snö och is.
Jag tycker vi behåller denna attityd i fortsättningen.






Vi kommer att få mer snö, men nu ser vi slutet på vintern och jag kan lämna min vinterdepp. bakom mig och börja leva ett normalt ölandsliv.
En promenad på ett blommande alvar.
En fika nere vid havet.
En härlig cykeltur ner mot Karlevi.
En femkamp på gräsmattan med barnbarnen.
Ja, det finns mycket att se fram emot.

Gående ytterligare utsatta.

Enligt statistiken omkommer flest gående när de korsar gatan på ett övergångsställe.
Kanske inte så konstigt, eftersom de flesta gående korsar gatan där. Dock hävdas att när man korsar en gata på annan plats, är man mer uppmärksam och därför korsar gatan säkrare. Detta gör att fler och fler kommuner tar bort övergångsställen och ersätter dessa med en form av gångpassager (som undre bilden). Dessa passager kan missuppfattas som övergångsställen och då ökar riskerna för gående, eftersom de inte har företräde där.
Problemet är inte övergångsstället eller de gående. Problemet är bilförarna som inte anpassar sin hastighet, har skärpt uppmärksamhet och visar den hänsyn som de skall mot oskyddade trafikanter.
Gruppen gående (från 1år till 100 år) har kanske ingen utbildning i trafik. Bilisten har dock utbildningen och kravet på sig att ta särskild hänsyn till oskyddade trafikanter. Man skjuter alltså på fel trafikantgrupp, när man tar bort övergångsställen. För att göra övergångsställena säkrare, borde det kanske var begränsad hastighet till 30 km/tim vid dessa. Nollvisionen kommer förmodligen att kräva max. 30 km/tim i tättbebyggt område.